Börjar se slutet.

Idag har jag vart ner och slitit som en gris för att städa lägenheten. Mamma kom och hjälpte mig. De va super skönt.

De är en lättnad. Samtidigt en sorg. De är där tuva vuxit upp. De har varit vårt hem i nästan fem år. De är så mycket vi vart med om där. Både bra och dåligt.

Men nu känns de som vi börjar på ett nytt blad. Och de känns som en ny start. Nu ska vi bara få landa. Men jag tror de kommer bli kanon. Jag tror vi kommer trivas här på landet:)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0